”Om man får någonting gjort när man är gammal så ser man ju vad man har gjort också, man ser resultatet och kan känna sig belåten över det” – En magisteravhandling om aktiviteters betydelse bland äldre

Syftet med denna magisteravhandling är att studera aktiviteter bland äldre samt att ge en fördjupad förståelse för de aktiviteter som äldre hemvårdsklienter utför och har utfört tidigare i livet. Studien utgår från olika teorier och tidigare forskning där aktivitetsperspektivet lyfts fram som centralt för ett gott åldrande. Mina frågeställningar är dels ”Vilken betydelse har formella och informella aktiviteter för äldre hemvårdsklienter?” och dels ”Vilka förändringar har skett när de gäller de äldres aktiviteter och vad upplever de äldre själva som orsak till dessa förändringar?” Äldreforskning är ett relevant och väsentligt forskningsområde, eftersom gruppen äldre ständigt ökar i förhållande till resten av befolkningen. Min teoretiska utgångspunkt är teorierna om det goda åldrandet. När man talar om äldres hälsa och livskvalitet kan man tala om det goda åldrandet. Till ett gott åldrandet hör både hälsa, vård och omsorg, men också livskvalitet och den äldres upplevelse av att ha ett gott åldrande. Det goda åldrandet kan studeras med hjälp av de socialgerontologiska teorierna. Av dessa teorier har jag valt att gå närmare in på aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, kontinuitetsteorin samt teorin om aktivt och framgångsrikt åldrande. Dessa teorier i avhandlingen beskriver alla aktivitet på något sätt. Jag deltog i projektet Social- och hälsovård i förändring – Ett projekt om ensamhet, välbefinnande och livskvalitet bland äldre som får hemvård. Som datainsamlingsmetod användes intervju med semistrukturerade frågor. Totalt deltog 17 respondenter i åldern 72–95. Samtliga respondenter var hemvårdsklienter i en kommun i Finland. Intervjuerna är ljudinspelade och därefter transkriberades de. Min analysmetod är kvalitativ innehållsanalys genom en abduktiv forskningsansats. Inledningsvis delades materialet in i två huvudkategorier: formella och informella aktiviteter med fler beskrivande undergrupper. Några citat som belyser de olika kategorierna plockades ut och jag sammanfattade, diskuterade och gav allmänna synpunkter på respondenternas svar samt återknöt till tidigare forskning. Resultatet av min analys var att de formella aktiviteter som äldre ägnar sig åt är dels kontakten med hemvårdspersonalen, dels kyrkliga aktiviteter, dels även föreningsaktiviteter. De informella aktiviteterna handlade i sin tur om aktiviteter i hemmet och aktiviteter utanför hemmet samt kontakten med barn och barnbarn. Ur intervjumaterialet framgår att förändringar som påverkar de äldres aktiviteter är förändringar i de äldres hälsa, förlust av partner och jämnåriga som dött. Slutligen analyseras vilka förändringar i de äldres aktiviteter som skett och vad som är orsakerna till förändringarna. Genom denna kvalitativa forskning har den äldres röst blivit hörd och fördjupade synpunkter framkommit